Nyheter

Kompass Advokat söker Office Support

Om tjänsten

Visstidsanställning, 13 augusti 2024 – 4 juli 2025.
Omfattning 80 – 100%. 

Arbetsuppgifter

• administrativa uppgifter • ekonomihantering och fakturering, • mötesförberedelser • eventplanering • hålla fint på kontoret och se till att allt funkar • inköp

Om Kompass Advokat
Kompass Advokat grundades 2006 och är en mindre advokatbyrå med 14 medarbetare. Vi är verksamma främst inom försäkringsrätt, dataskydd och tvist. Vårt kontor ligger på Munkbron i Gamla stan, ungefär mitt emellan tunnelbanestationen och Högsta domstolen. 

Vi söker dej som är…

• pålitlig • allsidig • noggrann • hjälpsam och gillar att ge service • har viss arbetslivserfarenhet (administration/ekonomi/service) • har gymnasieexamen 

Du erbjuds

En arbetsplats med namnkunniga klienter, hög kompetens inom våra fokusområden och korta beslutsvägar. En kultur som präglas av stort inflytande för alla medarbetare, delaktighet och stolthet över vad vi åstadkommer. 

Ett praktiskt och ekonomiskt samhällsengagemang är också centralt hos oss. Exempelvis skänker vi fortlöpande tio procent av vår vinst till välgörenhet och tackar nej till klienter inom bland annat vapen- och fossilindustrierna. 

Din ansökan

Ska innehålla CV, personligt brev och betyg. Skicka den till Johanna Fahlén, johanna.fahlen@kompassadvokat.se.

Urval och intervjuer kommer att ske löpande. Tjänsten kommer att tillsättas så snart det blir rätt matchning.

Förhandsavgörande om det svenska journalistikundantaget och YGL

Frågan om hur reglerna om utgivningsbevis för databaser ska fungera tillsammans med GDPR har verkligen rört på sig på sistone.

Attunda tingsrätt har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i ett mål om skadestånd. Bakgrunden var att en söktjänst först år 2024 gallrat en personuppgift om brott från 2011. För att kunna avgöra om individen har rätt till skadestånd i målet har tingsrätten bett EU-domstolen att svara på, lite förenklat:
• Möjliggör GDPR:s undantag för så kallade journalistiska ändamål att medlemsstaterna lagstiftar om mer långtgående undantag?
• Om ja, är det förenligt med GDPR att den enda möjlighet som står till buds för den som får en fällande dom om sig publicerad i en databas är att inleda en förtalsprocess?
• Om nej, omfattas den här typen av databaser av GDPR:s journalistikundantag?

HFD förtydligar rätten att överklaga IMY:s beslut

Många klagomål till Integritetsskyddsmyntigheten (IMY) resulterar i att IMY beslutar att inte vidta någon åtgärd. Det har varit oklart om ett sådant beslut kan överklagas enligt svensk rätt. Lagstiftaren ansåg vid implementeringen av den kompletterande svenska lagstiftningen till GDPR att det var upp till domstolarna att avgöra frågan. Detta gjorde nyligen Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i två mål.

Ett av målen rörde en klagande som inte fått registerutdrag från en bank. IMY hade beslutat att avsluta ärendet och istället formulera en skrivelse till banken om att se över sin personuppgiftsbehandling och vidta rättelse. HFD konstaterade att det finns en rätt till effektivt rättsmedel i GDPR mot beslut fattade av tillsynsmyndigheter som har rättsliga följder för personen. HFD ansåg därför att ett beslut av IMY att inte göra vad som begärts i ett klagomål är ett beslut som går att överklaga och att klagande därför hade rätt att överklaga IMY:s beslut. 

Det andra målet rörde ett klagomål mot en privatperson som satt upp kameror som filmade delar av personens grannars tomter och en gemensam tillfartsväg. IMY inledde ett tillsynsärende men bedömde att det inte hade visats att personen behandlade personuppgifter genom kameraövervakningen och att GDPR därför inte var tillämplig och avslutade ärendet utan åtgärd. HFD argumenterade i likhet med det första målet ovan och förtydligade att när IMY avslutar ett klagomålsärende för att inleda ett tillsynsärende så är det först när tillsynsärendet behandlas som IMY tar ställning till klagomålet. Om utgången i tillsynsärendet avviker från vad som begärts i klagomålet så uppkommer samma situation som om klagomålsärendet avslutats utan att klagomålet hörsammats. Även i detta fall ansåg HFD att IMY:s beslut därför var överklagbart. 

IMY har välkomnat uttalandena från HFD och meddelat att myndigheten kommer analysera domarna. 

Ta del av domarna här.

HD om redarbegreppet, ansvarsfrågor och kvalificerad grov vårdslöshet

Högsta domstolen (HD) har meddelat dom i mål T 6909-22 (”Baltic Cable”). 

I målet hade en undervattenskabel skadats av att ett fartyg ankrat på platsen och frågan i HD var dels vem eller vilka som skulle anses vara redare och därmed ersättningsskyldiga för skadan, dels vad som kan utgöra kvalificerad grov vårdslöshet.

Käranden hade angett flera olika parter som svarande. HD kom fram till att fartyget hade en ensam ägare, vilket var en av de svarande. Ägaren var den som köpte och var registrerad ägare till fartyget i det nederländska fartygsregistret. Varken det förhållande att ägaren var aktiv delägare i ett bolag eller att det bolaget angetts som ekonomisk ägare i fartygets försäkring medförde att bolaget var att betrakta som ägare till fartyget. För att vidare avgöra vem som var redare gjorde HD en helhetsbedömning av omständigheterna för att se vem den övervägande delen av de typiska redarfunktionerna ansågs ligga på, och kom fram till att ägaren även var redare.

Vad gäller frågan om kvalificerad grov vårdslöshet konstaterade HD att det krävs att ansvarssubjektet orsakat skada genom medveten vårdslöshet för att rätten till ansvarsbegränsning enligt sjölagen ska gå förlorad. HD konstaterade att fartyget var utrustat med elektroniska sjökort i form av ett godkänt s.k. ECDIS-system med en dubblering. Det krävs då normalt inte att det finns några papperssjökort ombord. Under sådana förhållanden ansågs det inte grovt vårdslöst att underlåta att förse fartyget med papperssjökort. Käranden hade inte heller visat att svaranden var medveten om några brister i besättningens sätt att hantera elektroniska sjökort. Det var därför inte visat att svaranden agerat med en sådan kvalificerad grov vårdslöshet som påståtts.

Avgörandet är intressant eftersom HD förtydligar hur redarbegreppet ska tolkas. Särskilt intressant är domstolens tydliggörande att redarbegreppet inte är enhetligt, inte ens inom sjölagen, utan kan variera beroende på i vilket sammanhang det förekommer och att det krävs att redaren kan härleda sina befogenheter från ägaren av fartyget.

Ta del av domen här.

Svea hovrätt tolkar villkoren i en allriskförsäkring

I förra veckan meddelade Svea hovrätt dom i mål T 1806-22 som handlar om huruvida en skada på en turbin omfattades av en allriskförsäkring. Frågan prövades utifrån försäkringens omfattnings- och undantagsbestämmelser.

Skada hade uppstått på en av Tekniska Verken i Linköping AB:s turbiner, som hade uppvisat bl.a. omfattande sprickbildning, vilket gjorde den obrukbar. Parterna var eniga om att turbinen utsatts för spänningskorrosion (Stress Corrosion Cracking, SCC), men var oense om ifall SCC var skadan eller om det var skadeorsaken. Tekniska Verken hade en allriskförsäkring för bl.a. fysisk skada på egendom.

Mot bakgrund av ordalydelsen i försäkringsvillkoren konstaterade Svea hovrätt att skadan i det aktuella fallet utgjordes av sprickorna på turbinen. Enligt domstolen krävdes det inte att skadan skulle vara plötslig eller oförutsebar, som försäkringsbolaget påstått, eftersom det kravet inte framgick av villkoren eller av någon gemensam partsvilja. Däremot ansåg domstolen att skadan måste vara oviss för att den ska omfattas av försäkringen, vilket domstolen ansåg att den var.

Domstolen ansåg att sprickbildningen var ett nödvändigt, fysiskt resultat av SCC. Med andra ord var sprickbildningen en inneboende del av SCC. Domstolen ansåg att SCC var en form av korrosion. En del som var tvistig i målet var om undantagsvillkoret, som uttryckligen undantog ”corrosion” och ”rust” från försäkringen, var ett undantag för korrosion i allmänhet eller om undantaget endast avsåg två typer av korrosion. Vid en första anblick ansåg domstolen att undantaget skulle kunna tolkas som att endast två sorter korrosion var undantagna, men att det i så fall var otydligt vilken närmare typ av korrosion som i sådana fall skulle omfattas av begreppet ”corrosion”. Detta talade enligt domstolen starkt emot en sådan begränsad tolkning av undantagsvillkoret.

Flera av de fenomen som pekades ut i undantagsvillkoren kännetecknades av att de vanligen resulterar i skador först efter viss tid, vilket enligt domstolen kunde tala för att sprickor till följd av SCC inte var undantagna om de uppstod genom ett snabbt förlopp. Den tydliga ordalydelsen i undantagsvillkoret gjorde dock att domstolen ansåg att det inte kunde vara avgörande hur snabbt skadorna hade uppstått i det aktuella fallet. Eftersom SCC är en typ av korrosion var undantagsvillkoret tillämpligt, och det fanns därför inte någon ersättningsgill egendomsskada. Tekniska Verken hade därför inte heller rätt till ersättning för avbrottsskada.

Målet är intressant eftersom det förtydligar hur försäkringsavtal, och särskilt dess undantag, ska tolkas. Det kan vidare ha stor betydelse för tolkning av liknande typer av allriskförsäkringar.

Kompass Advokat söker Office Support

Om tjänsten

Visstidsanställning, 13 augusti 2024 – 4 juli 2025.
Omfattning 80 – 100%. 

Arbetsuppgifter

• administrativa uppgifter • ekonomihantering och fakturering, • mötesförberedelser • eventplanering • hålla fint på kontoret och se till att allt funkar • inköp

Om Kompass Advokat
Kompass Advokat grundades 2006 och är en mindre advokatbyrå med 14 medarbetare. Vi är verksamma främst inom försäkringsrätt, dataskydd och tvist. Vårt kontor ligger på Munkbron i Gamla stan, ungefär mitt emellan tunnelbanestationen och Högsta domstolen. 

Vi söker dej som är…

• pålitlig • allsidig • noggrann • hjälpsam och gillar att ge service • har viss arbetslivserfarenhet (administration/ekonomi/service) • har gymnasieexamen 

Du erbjuds

En arbetsplats med namnkunniga klienter, hög kompetens inom våra fokusområden och korta beslutsvägar. En kultur som präglas av stort inflytande för alla medarbetare, delaktighet och stolthet över vad vi åstadkommer. 

Ett praktiskt och ekonomiskt samhällsengagemang är också centralt hos oss. Exempelvis skänker vi fortlöpande tio procent av vår vinst till välgörenhet och tackar nej till klienter inom bland annat vapen- och fossilindustrierna. 

Din ansökan

Ska innehålla CV, personligt brev och betyg. Skicka den till Johanna Fahlén, johanna.fahlen@kompassadvokat.se.

Urval och intervjuer kommer att ske löpande. Tjänsten kommer att tillsättas så snart det blir rätt matchning.

Förhandsavgörande om det svenska journalistikundantaget och YGL

Frågan om hur reglerna om utgivningsbevis för databaser ska fungera tillsammans med GDPR har verkligen rört på sig på sistone.

Attunda tingsrätt har begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i ett mål om skadestånd. Bakgrunden var att en söktjänst först år 2024 gallrat en personuppgift om brott från 2011. För att kunna avgöra om individen har rätt till skadestånd i målet har tingsrätten bett EU-domstolen att svara på, lite förenklat:
• Möjliggör GDPR:s undantag för så kallade journalistiska ändamål att medlemsstaterna lagstiftar om mer långtgående undantag?
• Om ja, är det förenligt med GDPR att den enda möjlighet som står till buds för den som får en fällande dom om sig publicerad i en databas är att inleda en förtalsprocess?
• Om nej, omfattas den här typen av databaser av GDPR:s journalistikundantag?

HFD förtydligar rätten att överklaga IMY:s beslut

Många klagomål till Integritetsskyddsmyntigheten (IMY) resulterar i att IMY beslutar att inte vidta någon åtgärd. Det har varit oklart om ett sådant beslut kan överklagas enligt svensk rätt. Lagstiftaren ansåg vid implementeringen av den kompletterande svenska lagstiftningen till GDPR att det var upp till domstolarna att avgöra frågan. Detta gjorde nyligen Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i två mål.

Ett av målen rörde en klagande som inte fått registerutdrag från en bank. IMY hade beslutat att avsluta ärendet och istället formulera en skrivelse till banken om att se över sin personuppgiftsbehandling och vidta rättelse. HFD konstaterade att det finns en rätt till effektivt rättsmedel i GDPR mot beslut fattade av tillsynsmyndigheter som har rättsliga följder för personen. HFD ansåg därför att ett beslut av IMY att inte göra vad som begärts i ett klagomål är ett beslut som går att överklaga och att klagande därför hade rätt att överklaga IMY:s beslut. 

Det andra målet rörde ett klagomål mot en privatperson som satt upp kameror som filmade delar av personens grannars tomter och en gemensam tillfartsväg. IMY inledde ett tillsynsärende men bedömde att det inte hade visats att personen behandlade personuppgifter genom kameraövervakningen och att GDPR därför inte var tillämplig och avslutade ärendet utan åtgärd. HFD argumenterade i likhet med det första målet ovan och förtydligade att när IMY avslutar ett klagomålsärende för att inleda ett tillsynsärende så är det först när tillsynsärendet behandlas som IMY tar ställning till klagomålet. Om utgången i tillsynsärendet avviker från vad som begärts i klagomålet så uppkommer samma situation som om klagomålsärendet avslutats utan att klagomålet hörsammats. Även i detta fall ansåg HFD att IMY:s beslut därför var överklagbart. 

IMY har välkomnat uttalandena från HFD och meddelat att myndigheten kommer analysera domarna. 

Ta del av domarna här.

HD om redarbegreppet, ansvarsfrågor och kvalificerad grov vårdslöshet

Högsta domstolen (HD) har meddelat dom i mål T 6909-22 (”Baltic Cable”). 

I målet hade en undervattenskabel skadats av att ett fartyg ankrat på platsen och frågan i HD var dels vem eller vilka som skulle anses vara redare och därmed ersättningsskyldiga för skadan, dels vad som kan utgöra kvalificerad grov vårdslöshet.

Käranden hade angett flera olika parter som svarande. HD kom fram till att fartyget hade en ensam ägare, vilket var en av de svarande. Ägaren var den som köpte och var registrerad ägare till fartyget i det nederländska fartygsregistret. Varken det förhållande att ägaren var aktiv delägare i ett bolag eller att det bolaget angetts som ekonomisk ägare i fartygets försäkring medförde att bolaget var att betrakta som ägare till fartyget. För att vidare avgöra vem som var redare gjorde HD en helhetsbedömning av omständigheterna för att se vem den övervägande delen av de typiska redarfunktionerna ansågs ligga på, och kom fram till att ägaren även var redare.

Vad gäller frågan om kvalificerad grov vårdslöshet konstaterade HD att det krävs att ansvarssubjektet orsakat skada genom medveten vårdslöshet för att rätten till ansvarsbegränsning enligt sjölagen ska gå förlorad. HD konstaterade att fartyget var utrustat med elektroniska sjökort i form av ett godkänt s.k. ECDIS-system med en dubblering. Det krävs då normalt inte att det finns några papperssjökort ombord. Under sådana förhållanden ansågs det inte grovt vårdslöst att underlåta att förse fartyget med papperssjökort. Käranden hade inte heller visat att svaranden var medveten om några brister i besättningens sätt att hantera elektroniska sjökort. Det var därför inte visat att svaranden agerat med en sådan kvalificerad grov vårdslöshet som påståtts.

Avgörandet är intressant eftersom HD förtydligar hur redarbegreppet ska tolkas. Särskilt intressant är domstolens tydliggörande att redarbegreppet inte är enhetligt, inte ens inom sjölagen, utan kan variera beroende på i vilket sammanhang det förekommer och att det krävs att redaren kan härleda sina befogenheter från ägaren av fartyget.

Ta del av domen här.

Svea hovrätt tolkar villkoren i en allriskförsäkring

I förra veckan meddelade Svea hovrätt dom i mål T 1806-22 som handlar om huruvida en skada på en turbin omfattades av en allriskförsäkring. Frågan prövades utifrån försäkringens omfattnings- och undantagsbestämmelser.

Skada hade uppstått på en av Tekniska Verken i Linköping AB:s turbiner, som hade uppvisat bl.a. omfattande sprickbildning, vilket gjorde den obrukbar. Parterna var eniga om att turbinen utsatts för spänningskorrosion (Stress Corrosion Cracking, SCC), men var oense om ifall SCC var skadan eller om det var skadeorsaken. Tekniska Verken hade en allriskförsäkring för bl.a. fysisk skada på egendom.

Mot bakgrund av ordalydelsen i försäkringsvillkoren konstaterade Svea hovrätt att skadan i det aktuella fallet utgjordes av sprickorna på turbinen. Enligt domstolen krävdes det inte att skadan skulle vara plötslig eller oförutsebar, som försäkringsbolaget påstått, eftersom det kravet inte framgick av villkoren eller av någon gemensam partsvilja. Däremot ansåg domstolen att skadan måste vara oviss för att den ska omfattas av försäkringen, vilket domstolen ansåg att den var.

Domstolen ansåg att sprickbildningen var ett nödvändigt, fysiskt resultat av SCC. Med andra ord var sprickbildningen en inneboende del av SCC. Domstolen ansåg att SCC var en form av korrosion. En del som var tvistig i målet var om undantagsvillkoret, som uttryckligen undantog ”corrosion” och ”rust” från försäkringen, var ett undantag för korrosion i allmänhet eller om undantaget endast avsåg två typer av korrosion. Vid en första anblick ansåg domstolen att undantaget skulle kunna tolkas som att endast två sorter korrosion var undantagna, men att det i så fall var otydligt vilken närmare typ av korrosion som i sådana fall skulle omfattas av begreppet ”corrosion”. Detta talade enligt domstolen starkt emot en sådan begränsad tolkning av undantagsvillkoret.

Flera av de fenomen som pekades ut i undantagsvillkoren kännetecknades av att de vanligen resulterar i skador först efter viss tid, vilket enligt domstolen kunde tala för att sprickor till följd av SCC inte var undantagna om de uppstod genom ett snabbt förlopp. Den tydliga ordalydelsen i undantagsvillkoret gjorde dock att domstolen ansåg att det inte kunde vara avgörande hur snabbt skadorna hade uppstått i det aktuella fallet. Eftersom SCC är en typ av korrosion var undantagsvillkoret tillämpligt, och det fanns därför inte någon ersättningsgill egendomsskada. Tekniska Verken hade därför inte heller rätt till ersättning för avbrottsskada.

Målet är intressant eftersom det förtydligar hur försäkringsavtal, och särskilt dess undantag, ska tolkas. Det kan vidare ha stor betydelse för tolkning av liknande typer av allriskförsäkringar.