Integritetsmyndigheten har under det senaste året varit flitiga på att granska och utdöma sanktionsavgifter avseende aktörers kamerabevakning. I februari i år inleddes två nya granskningar mot företagens kamerabevakning på deras lager. Vilka regler gäller egentligen vid kamerabevakning?
GDPR och kamerabevakningslagen
De två lagar som reglerar kamerabevakning i Sverige är dels den mer övergripande dataskyddsförordningen GDPR som omfattar all kamerabevakning inom EU där identifierbara personer filmas, dels kamerabevakningslagen som är en kompletterande svensk nationell lagstiftning.
GDPR gäller för all personuppgiftsbehandling, även personuppgiftshantering i bild, detta under förutsättning att personer kan identifieras. All kamerabevakning som sker inom EU och kan identifiera en person omfattas av GDPR, men endast viss kamerabevakning omfattas av den svenska kamerabevakningslagen. Syftet med kamerabevakningslagen är att se till så att kamerabevakning bara används när övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.
Kamerabevakningslagen kompletterar GDPR och gäller för kamerabevakning där kameran inte manövreras på plats och som innebär varaktig eller regelbundet upprepad bevakning av personer som kan identifieras. Det kan till exempel handla om bevakning med en kamera som under en längre tid är placerad på eller riktad mot en plats där människor normalt vistas. Ren privat bevakning, till exempel inne i någons bostad eller på tomten, omfattas inte av lagen. Om kameran däremot även fångar upp ett område som allmänheten har tillträde till, t.ex. en trottoar eller en skog där allemansrätten gäller så gäller lagen. Lagen gäller dock inte inom yttrandefrihetens område, såsom filmning av sportevenemang eller till ett nyhetsinslag.
Varken kamerabevakningslagen eller GDPR gäller för bevakningen om de som filmas inte kan identifieras, till exempel om kameran filmar på långt avstånd. Detsamma gäller om man sätter upp kameraattrapper.
Ändamål, lagring, information och tillgång
Tidigare krävdes som huvudregel tillstånd vid all bevakning av allmänt tillgängliga platser och utrymmen, men detta krav har i princip ersatts av att den som utför bevakningen själv ansvarar för att följa reglerna. Varje kamerabevakning behöver ha ett specifikt och berättigat ändamål. Den som ansvarar behöver säkerställa att bevakningen blir så begränsad som möjligt både vad gäller platsen som bevakas och tiden som bevakningen pågår. Filmerna behöver också lagras kortast möjliga tid och omfattas av hög säkerhet. Till exempel behöver man begränsa vilka som har tillgång till filmerna. Det är viktigt att vara medveten om att det är olagligt att sätta upp dolda kameror.
Vid kamerabevakning måste man också lämna information till allmänhet och besökare av platsen som bevakas. Eftersom dataskyddsförordningen gäller handlar det om en ganska omfattande informationsmängd. Oftast löser man detta genom att kombinera en varningsskylt med en fullständig information som till exempel finns tillgänglig receptionen och på företagets webbplats.
Enligt GDPR har den som bevakas rätt att få veta om att hen har blivit bevakad samt att få tillgång till filmer där hen syns. Exempelvis har en anställd eller kund som blir filmad av en butiks bevakningskamera rätt att begära ut bevakningsbilderna på sig själv. För att kunna hjälpa de som ni filmat på bästa möjliga sätt är det en god idé att ni har en tydlig policy för hur ni ska hantera begäran om registerutdrag och tekniska möjligheter att kunna tillgodose denna rätt. Om flera individer syns på filmen behöver alla förutom den aktuella registrerade avidentifieras innan filmen kan lämnas ut. Detta är ett exempel på en teknisk möjlighet som är bra att säkerställa.
Välkommen att kontakta oss om ni har frågor om er kamerabevakning!