Nyheter

Prop. 2019/20:120 – utökade tillsynsbefogenheter på konsumentskyddsområdet

Regeringen har presenterat ett nytt lagförslag om nya befogenheter på konsumentskyddsområdet, prop. 2019/20:120. Förslaget innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordning (2017/2394) om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen. Den nya förordningen på området bestämmer vilka minimibefogenheter som behöriga myndigheter, t.ex. Konsumentverket, ska ha.

Tillsynsbefogenheterna utökas bl.a. genom s.k. testköp. Testköp innebär att behörig myndighet under dold identitet kan köpa produkter för att kontrollera om konsumentskyddslagstiftning efterlevs. Finansbolagens Förening och Svenska Bankföreningen påpekar dock det praktiska hindret med att ”testköpa” finansiella tjänster då köpet inte kommer att möjliggöras om köpare inte identifierar sig.

Vidare föreslår regeringen att behörig myndighet, i detta fall Konsumentverket, ska kunna besluta om varningsmeddelanden. Varningsmeddelandet avser situationer som när en näringsidkare, internetleverantör eller värdtjänstleverantör gör sig skyldig till otillbörlig marknadsföring på internet eller använder oskäliga avtalsvillkor. Det är överträdelsens allvar som avgör om ett varningsmeddelande blir aktuellt.

Konsumentverket svarar på konsultation vid översyn av MiFID II och MiFIR

Konsumentverket har svarat EU-kommissionen gällande en konsultation inför översynen av MiFID II och MiFIR. I konsultationen har bl.a. frågan ställts om en utfasning av pappersbaserad information vore lämpligt. Konsumentverket ställde sig positiva till miljöaspekten, men såg däremot risker för de konsumenter som inte använder sig av digitala kanaler. En utfasning skulle därmed kunna innebära att fullständig information inte når samtliga konsumenter. Huvudregeln borde därför fortsätta vara att information tillhandahålls i pappersform tills konsumenten själv begär att få informationen digitalt. Detta ligger i linje med formkraven för informationsgivning enligt regelverken och samma iakttagelse har även gjorts av Finansinspektionen i myndighetens Konsumentskyddsrapport 2020.

I konsultationssvaret påtalade även Konsumentverket vikten av noggranna lämplighetsbedömningar vid omklassificering av initialt icke-professionella kunder. Konsekvensen av olika klassificeringar är framförallt olika nivåer av skyddsregler för konsumenterna.

Förutom synpunkter kring investerarskyddet uttalades skarp kritik mot ett eventuellt slopande av förhandsinformation vid orderutförande på distans. Konsumentverket menade att det skulle strida mot gällande rätt att i efterhand tillhandahålla kostnadsinformation. Avslutningsvis ställde sig verket positiva till inspelning av försäljningssamtal för att minimera felaktig försäljning.

Kontakta oss om du vill veta mer om Konsumentverkets konsultationssvar.

Förslag på regler för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor

I fredags, den 13 mars, publicerades lagrådsremissen som tar sikte på vad som ska gälla efter årsskiftet för understödsföreningar som inte är tjänstepensionskassor. I promemorian föreslås att försäkringsföreningar som har varit understödsföreningar men inte tjänstepensionskassor enligt den upphävda lagen om understödsföreningar ska få undantas från vissa bestämmelser i försäkringsrörelselagen och från lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Undantagen från försäkringsrörelselagen handlar om bestämmelser om information, försäkringsfrämmande verksamhet, tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar, investeringar, kapitalbas, solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav, interna modeller, företagsstyrning och grupptillsyn. Enligt förslaget ska föreningarna i stället uppfylla särskilt anpassade krav på information, ett schablonberäknat kapitalkrav, tillräckliga tillgångar och en sund och ansvarsfull styrning. Undantagen kan beviljas för mindre respektive större föreningar. Dessa föreningar kommer inte heller behöva tillämpa vissa associationsrättsliga bestämmelser i försäkringsrörelselagen och bestämmelserna om information i försäkringsavtalslagen. Även vissa bestämmelser om tillsyn undantas. Dessutom föreslås det att föreningarna inte ska omfattas av definitionen av företag av allmänt intresse i revisorslagen samt att lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och lagen om försäkringsdistribution inte ska tillämpas på dem.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020.

Google får 75 MSEK i sanktionsavgift för brott mot GDPR

Vad har hänt?

Under 2017 granskades Google av Datainspektionen vilket resulterade i ett föreläggande om att ta bort ett antal sökträffar. Sökträffarna bedömdes vara oriktiga, irrelevanta och överflödiga. Granskningen inleddes i ljuset av en dom från EU-domstolen som slog fast att en person har rätt att begära att söktjänster tar bort vissa sökresultat avseende den personen.

Efter tips från allmänheten om att Google inte hade följt föreläggandet inledde Datainspektionen 2018 en andra tillsyn mot Google. Vid en kontroll kunde det konstateras att två av sökträffarna inte tagits bort. Nu är granskningen klar och denna gång var Datainspektionen inte lika förlåtande. Prislappen för att inte ha behandlat personuppgifterna i enlighet med GDPR blev 75 MSEK.

Hur har Google brutit mot GDPR?

Datainspektionen bedömer att Google brutit mot rätten att bli bortglömd genom att inte i rätt tid ha vidtagit åtgärder som säkerställer att sökträffar som omfattas av föreläggandet från 2017 inte längre visas, och dessutom behandlat särskilda kategorier av personuppgifter och uppgifter om brott i strid med GDPR.

När en person begär att bli borttagen har Google dessutom haft en rutin att informera den ansvariga för webbplatsen om att ett sökresultat tagits bort på grund av en begäran om att bli borttagen. Denna behandling är enligt Datainspektionen oförenlig med de ursprungliga ändamålen med behandlingen, dvs. att på begäran i vissa fall ta bort sökträffar, och saknar dessutom rättslig grund. I tillägg möjliggör förfarandet att webbplatsansvariga kan publicera webbsidan på en annan webbadress varpå nya sökträffar uppstår. Genom detta förfarande sätts rätten att bli bortglömd ur spel.

Utöver detta har Datainspektionen ansett att utformningen av Googles webbformulär för att begära rätten att bli glömd bryter mot GDPR. Via webbformuläret begär Google att personen godkänner att Google kan komma att skicka information om borttagandet till webbplatsansvariga. Detta förfarandet är inte tillåtet eftersom det ger ett vilseledande intryck av att behandlingen, dvs. informationsgivningen till webbplatsansvariga, måste godkännas. Detta kan leda till att enskilda avstår från att utöva rättigheten.

Effektivt, proportionellt och avskräckande sanktionsbelopp

Datainspektionen konstaterar att det högsta belopp som kan utdömas i ärendet är 51,2 miljarder SEK. Detta belopp motsvarar fyra procent av Googles moderbolags globala årsomsättning för 2018. Med hänsyn till att klagomålen endast avser två personer, att meddelandena och informationen endast avser Sverige samt att antal registrerade kan uppgå till 5 690 bestämdes sanktionsbeloppet till 75 MSEK. 25 MSEK hänför sig till de två sökträffar som inte tagits bort och 50 MSEK hänför sig till meddelandet till webbplatsansvariga och den vilseledande informationen. Detta belopp är enligt Datainspektionen effektivt, proportionellt och avskräckande.

I tillägg till detta föreläggs Google även att sluta informera webbplatsansvariga och ta bort godkännandet i webbformuläret. Föreläggandena gäller endast Googles söktjänster som kan användas från Sverige.

Fortsättning följer?

Google planerar att överklaga beslutet från Datainspektionen då man bl.a. bedömer att förfarandet att meddela webbplatsansvariga inte strider mot GDPR.

I vår rådgivning ställs vi ofta inför frågan hur vitt eller snävt de registrerades rättigheter ska tolkas. Vi följer med stort intresse hur ett eventuellt överklagande hanteras i domstol.

Kompass Advokat släpper sin första onlineutbildning: Så förbereder du en anmälan av en anknuten försäkringsförmedlare

Kompass Advokat släpper sin första e-utbildning som riktar sig till försäkringsföretag som planerar att anknyta en förmedlare till sin verksamhet. Utbildningen kommer att behandla samtliga kontroller av förmedlarens verksamhet, ledning och anställda ur ett praktiskt perspektiv, och även ge förslag på åtgärder som kan vidtas före och efter anknytningen.

Eftersom kursen är internetbaserad kan den tillhandahållas när som helst, var som helst och till vem som helst på ert företag. Som komplement till utbildningen erbjuds även en timmes fri rådgivning kopplat till utbildningen med en av våra advokater där vi erbjuder praktiska råd anpassade specifikt för ert företag. Kontakta oss för mer information om utbildningen och för att boka in ett rådgivningstillfälle.