Visselblåsning innebär att en person slår larm om missförhållanden inom en organisation. Visselblåsare har ofta god insyn i verksamheten men är generellt sett också i en beroendeställning, vilket skapar ett stort behov av skydd mot repressalier. Genom det nyligen antagna EU-direktivet om visselblåsning (”direktivet”), som nu ska genomföras i Sverige, kommer visselblåsare att få ett bättre skydd.
I veckan publicerades SOU 2020:38 Ökad trygghet för visselblåsare (”utredningen”) med förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. I utredningen framgår att en ny lag (”lagen”) ska ersätta den nuvarande visselblåsarlagen (”visselblåsarlagen”). Visselblåsarlagen började gälla i Sverige 2017 och skyddar arbetstagare som slår larm om t.ex. ekonomisk brottslighet, sexuella trakasserier eller andra allvarliga missförhållanden. Skyddet består av ett förbud mot repressalier från arbetsgivaren, som är skadeståndssanktionerat. Utöver visselblåsarlagen finns vissa branschspecifika regelverk, men i övrigt saknas i Sverige en generell skyldighet för verksamheter att införa en visselblåsarfunktion.
Utredningen föreslår i korthet att samtliga verksamheter inom den privata sektorn med minst 50 anställda ska vara skyldiga att införa ett internt visselblåsarsystem. Privata verksamheter med färre än 50 anställda uppmanas i utredningen också att själva avgöra om behov av detta finns. Även offentliga aktörer av viss storlek och vissa andra verksamheter inom t.ex. finansiell sektor (oavsett storlek), ska uppfylla kraven i lagen.
Genom lagen breddas skyddskretsen, från att bara omfatta arbetstagare till att även omfatta egenföretagare, praktikanter, aktieägare, samt personer som bistår den rapporterade personen vid rapporteringen. Dessutom skyddas visselblåsare både innan de börjat i en verksamhet och efter hen slutat.
När det gäller rapporteringsvägar så ställs krav på att det ska finnas tre alternativa sätt att rapportera missförhållanden, nämligen interna rapporteringskanaler, externa rapporteringskanaler till behöriga myndigheter samt rapportering i form av offentliggörande för allmänheten. Tanken är att visselblåsaren ska kunna välja att rapportera internt eller direkt via externa rapporteringskanaler (med vissa undantag). Personer eller företag som innehar visselblåsarfunktionen ska vara oberoende och självständiga. Funktionen kan antingen finnas internt eller externt. Det ska vara möjligt att visselblåsa antingen skriftligt eller muntligt, och det finns också vissa krav på återkoppling till visselblåsaren.
Kort sagt kommer lagen att innehålla en hel del detaljerade krav som många verksamheter kommer att vara skyldiga att beakta. Den nya lagen är tänkt att träda i kraft den 1 december 2021. Kraven när det gäller interna rapporteringskanaler börjar dock gälla först den 1 juli 2022 eller, för verksamheter inom den privata sektorn med minst 50 anställda, den 1 december 2023.
Kommer din verksamhet att omfattas av lagens detaljerade regler? Det kan i så fall vara klokt att i god tid se över era rutiner för att säkerställa att ni kan möta de nya kraven. Om din verksamhet inte omfattas, men ni har ett intresse eller ser ett behov av att effektivt kunna identifiera och hantera missförhållanden, och samtidigt stärka förtroendet för verksamheten, kan det också vara en bra idé att efterleva de kommande kraven och därmed börja förbereda sig i god tid.
Kontakta gärna oss på Kompass om ni vill veta mer om vad lagen kan innebära för er verksamhet, vilka förberedande åtgärder ni kan behöva vidta och hur vi kan hjälpa er.