Det kan inte ha undgått någon att hållbarhet är ett hett tema som går framåt på bred front. Det märks inte minst inom den finansiella sektorn. Politiker och beslutsfattare har identifierat finansbranschen som en lämplig och effektiv bransch för att genomdriva förändring. Skälen är enkla. Det finns en stor förändringsbenägenhet och anpassningsförmåga inom branschen, skicklighet och resurser. Dessutom har de finansiella instituten möjligheter att påverka stora delar av samhället genom t.ex. betydande investeringar. 

Försäkringsbranschen, liksom andra aktörer inom den finansiella sektorn, behöver redan nu börja kartlägga och anpassa sig till den uppsjö av nya regelverkskrav som införs både genom helt nya regelverk och i befintliga regelverk. Även om reglerna generellt inte har börjat tillämpas ännu, och ett flertal regler kvarstår att slutligt formuleras och fastställas, finns det all anledning att påbörja en kartläggning av reglerna och det anpassningsarbete som kommer att behöva genomföras. Detta är en förutsättning för att kunna bli en branschförebild inom hållbarhetsområdet och för att kunna dra nytta av hållbarhetsfrågan i sin marknadsföring.

För att kunna påbörja anpassningen till de nya hållbarhetsreglerna behöver man skaffa sig en överblick över vilka nya regler som kommer och vilka befintliga regler som förändras. Efter det behöver man göra en kartläggning över hur de nya reglerna påverkar verksamheten, hur den egna verksamheten lever upp till kraven och vilka luckor som finns. Först därefter kan strukturer och rutiner implementeras eller justeras som uppfyller de nya regelverkskraven och samtidigt är anpassade till det egna företagsstyrningssystemet och den egna verksamheten.

De nya hållbarhetsreglerna som är mest relevanta för försäkringsföretagen är
– Disclosureförordningen
– Taxonomiförordningen
– Benchmarkförordningen
– Revideringar av Solvens II-regelverket
– Revideringar av IDD-regelverket

Disclosureförordningen. Syftet med förordningen är att aktörer inom den finansiella sektorn ska lämna information om hur aktörerna arbetar med hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsrisker integreras i investeringsbeslut och kundrådgivning. Detta görs t.ex. genom information på hemsidan, i styrdokument/policys (som i vissa fall ska vara tillgängliga på hemsidan), i mötet med kund (förköpsinformation) och i den periodiska rapporteringen. Förutom själva förordningen kommer de europeiska tillsynsmyndigheterna, däribland EIOPA, att utarbeta tekniska tillsynsstandarder, tekniska genomförandestandarder och riktlinjer för tjänstepensionsföretag. Förordningen ska i huvudsak börja tillämpas den 10 mars 2021. Vissa delar kommer dock att börja gälla den 1 januari 2022. På nationell nivå har finansdepartementet den 2 juli 2020 lagt fram ett förslag som kompletterar förordningen. Det föreslås att det tas in en bestämmelse i lagen om försäkringsdistribution som upplyser om att det finns hållbarhetsrelaterade upplysningskrav i disclosureförordningen. Förslaget innehåller också en bestämmelse som föreskriver att disclosureförordningen ska gälla även för försäkringsförmedlare som har färre än tre anställda, vilket är en nationell utvidgning av tillämpningsområdet.

Taxonomiförordningen. Denna förordning är ett verktyg som ska säkerställa att finanssektorn får gemensamma regler för vilka investeringar som ska få kallas gröna och hållbara. EU-kommissionen har fastställt sex miljömål:
(1) begränsning av klimatförändringar,
(2) anpassning till klimatförändringar,
(3) vatten och marina resurser,
(4) cirkulär ekonomi,
(5) föroreningar, och
(6) skydd av ekosystem.

För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen utan att samtidigt väsentligt skada något av de andra målen. Miljömålen om klimatförändringar ska tillämpas från och med den 1 januari 2022 och övriga miljömål ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Benchmarkförordningen. Benchmarkförordningen i dess ursprungliga version började tillämpas den 1 januari 2018. Referensvärden (så kallade benchmarks) är index som används för att bestämma värdet på finansiella instrument eller avtal, eller för att mäta en investeringsfonds resultat. De marknadsaktörer som framförallt påverkas är de aktörer som tar fram referensvärden. Den 27 november 2019 utfärdades en ny förordning som innebär stora förändringar i den befintliga Benchmarkförordningen. Ändringarna avser referensvärden för klimatomställning och hållbarhet. Bland annat lades det till en ny bilaga, EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet.  

Solvens II-regelverket. EU-kommissionen har bett EIOPA att yttra sig om vilka förändringar som kan behöva göras i Solvens II-regelverket med anledning av hållbarhet och klimatändringar. EIOPA har presenterade sina ståndpunkter och råd i olika rapporten, bland annat i form av ett technical advice den 30 april 2019 och en opinion den 30 september 2019. EIOPA nämner ett flertal områden som behöver revideras, både inom pelare 1 och pelare 2. Inom pelare 1 nämner EIOPA kapitalkrav, värdering av tillgångar och skulder, aktsamhetsprincipen och försäkringstekniska avsättningar. Inom pelare 2 nämns att hållbarhet och hållbarhetsrisker ska beaktas i/av riskhanteringssystemet och riskhanteringsfunktionen, aktuariefunktionen, ORSA, ersättningspolicyn och styrdokument som avser underwriting, försäkringstekniska avsättningar och placeringsrisker.

IDD-regelverket. I det tekniska råd som EIOPA lämnade den 30 april på förfrågan från EU-kommissionen omfattades även revideringar av IDD-regelverket. De områden som berörs är hantering av intressekonflikter vid försäljning av försäkringsbaserade investeringsprodukter (tillägg till IBIPs-förordningen 2017/2359) samt produktstyrning och tillsyn genom flertalet tillägg i förordningen 2017/2358. Det föreslås att hållbarhetsfrågor uttryckligen ska omfattas av och integreras i produktgodkännandeprocessen, målmarknad, produkttester, övervakning/översyn av produkter, distributionskanaler, produktdistributionssystemet och i informationen till utvecklare av produkter. Sedan tidigare har EU-kommissionen även kommit med förslag om ändring i IBIPs-förordningen som innebär att distributörer inom ramen för rådgivning om försäkringsbaserade investeringsprodukter ska inhämta kundens preferenser för hållbara investeringar och beakta dessa som en del av lämplighetsbedömningen.

Kompass Advokat har lång erfarenhet av att hjälpa försäkringsföretag med anpassning till nya och reviderade regelverk, särskilt när det gäller företagsstyrning, styrdokument, informationsgivning, rapportering, produktstyrning och rådgivning. Ovan sammanställning ger endast en fingervisning om de anpassningar som behöver göras med anledning av hållbarhetsfrågor.

Kontakta oss så berättar vi mer!

Kawin Mårtensson: kawin.martensson@kompassadvokat.se / +46 721 43 65 68
Camilla Dath: camilla.dath@kompassadvokat.se / +46 707 75 05 35