Nyheter

Förra veckan släppte Svensk Försäkring sin rapport Omvärldstrender 2022. Rapporten tar upp viktiga och aktuella frågor för försäkringsbranschen. I år låg fokus på följande frågor:

– Hur påverkas försäkrings- och tjänstepensionsföretagen av den ekonomiska utvecklingen?
– Vad betyder Open Finance för försäkring?
– Hur når vi jämställda pensioner? 
– Kraven på information till försäkringsföretagens kunder – konsumentskydd eller mest ”betungande” läsning? 

I rapporten konstaterar Svensk Försäkring bl.a. att den ekonomiska återhämtningen efter utbrottet av covid-19 varit stark, men att den ökade inflationen kan leda till högre skadekostnader för framförallt skadeförsäkringar. Stigande inflation kan också leda till högre räntor, vilket i sin tur kan få negativ påverkan på aktiemarknaden. 

Ett område vi på Kompass Advokat tycker är särskilt spännande som lyfts fram i rapporten är Open Finance. Inte minst eftersom det är ett område där försäkringsrätt och dataskydd möts väldigt tydligt. EU-kommissionen lanserade hösten 2020 en digital finansstrategi där det föreslås att det etableras ett legalt ramverk för öppna finansiella tjänster. Som diskussionen nu förs på europeisk nivå är utgångspunkten att ett sådant regelverk kan bygga på det regelverk som gäller på betaltjänstmarknaden, där det finns en särskild reglering inom EU i form av betaltjänstdirektivet.

Svensk Försäkring konstaterar att digitaliseringen av hela finanssektorn gör det möjligt för försäkringsbranschen att bli ännu mer datadriven och ta fram innovativa försäkringslösningar. I rapporten konstateras att diskussionen om tillgång och delning av data är av mycket stort intresse från ett försäkringsperspektiv, både vad gäller historiska data och tillgång till data i realtid.  Samtidigt pekar rapporten på att det kvarstår flera oklarheter kring regelverket och Svensk Försäkring påtalar vikten av försäkringsspecifika utgångspunkter för den informationsdelning som blir aktuell inom begreppen Open Finance och Open Insurance. Svensk Försäkring påpekar även att kommande regelverk måste ta hänsyn till att:

– försäkringssektorn är bred och mångfacetterad,
– förutsättningarna för informationsdelning vid betalningar respektive försäkring är olika,
– regler behöver utformas så att inte konkurrensen snedvrids,
– frivilliga överenskommelser för datadelning har fördelar, samt att
– kundens samtycke är centralt för tillgång till kundinformation.

När det gäller kraven på information till försäkringsföretagens information till kunder pekar rapporten på att informationskraven för sparlikprodukter har fördubblats i antal under de senaste tio åren. Det senaste tillskottet av information avser hållbarhetsrelaterad information. Konsumenterna får med andra ord mer och mer information, samtidigt som fokus inte alltid legat på att göra informationen begriplig och tillgänglig för konsumenter. Svensk Försäkring frågar sig här om digitaliseringen kan vara en nyckel till bättre och tydligare information till konsumenter. 

Det finns mycket mer intressant att ta del av i rapporten! Ni hittar den på Svensk Försäkrings hemsida här: https://www.svenskforsakring.se/aktuellt/nyheter/2021/ny-rapport-omvarldstrender-2022/

Arbetet med översynen av Solvens II-direktivet kan sägas ha satt igång på allvar när kommissionen i februari 2019 skickade en begäran till EIOPA om synpunkter inför översynen. Under processens gång har också medlemsstaterna och andra intressenter fått tillfälle att lämna synpunkter. Översynen har försenats på grund av pandemin, men nu har kommissionen till sist presenterat sitt förslag till ändringar av direktivet.

I en artikel i Sak & Liv publicerad den 5 oktober 2021 skriver Artur Ogelid, Senior Associate på Kompass Advokat, mer om Solvens II-översynen.

Kompass Advokat har fått förstärkning inom försäkring, pensioner och finansiell reglering!

Först ut presenterar vi Johannes Spansk. Johannes har bland annat erfarenhet från Finansinspektionen där han har arbetat med alla typer av tillstånds- och tillsynsfrågor för försäkringsföretag. Johannes deltog också i arbetet med implementeringen av IORP II-regelverket och har varit ansvarig för flera tillståndsprocesser (omvandling till tjänstepensionsföretag).

Johannes arbetar framförallt inom försäkringsrätt och han har även erfarenhet från domstol och arbete som bolagsjurist på ett värdepappersbolag.

Kompass har också fått förstärkning av Artur Ogelid. Artur har flerårig erfarenhet från domstolsväsendet och blev hovrättsassessor i Svea hovrätt år 2018. Han har därefter arbetat på Finansmarknadsavdelningen på Finansdepartementet med lagstiftning inom det försäkringsrättsliga området.  Han har bland annat varit med i lagstiftningsprojekten för genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet (IORP II) och värdepappersbolagsdirektivet.

Artur arbetar framförallt med att biträda företag med försäkringsrättsliga frågor. Han har även erfarenhet av avtalsrätt och tvister.

Finansinspektionen (FI) publicerade den 24 februari 2021 sin konsumentskyddsrapport för 2021. Rapporten lyfter två konsumentrisker på finansmarknaden som myndigheten kommer att prioritera under 2021: osund kreditgivning och brister i omsorgsplikten på investerings- och försäkringsmarknaderna. I denna text kommer vi att fokusera på omsorgsplikten på investerings- och försäkringsmarknaderna.

Omsorgsplikten ska alltid stå i centrum i företagens verksamhet, och i samband med pandemin har den givits en ”särskild aktualitet”. Konsumenter behöver se över vilka spar-, låne- och försäkringsprodukter som de behöver under dessa särskilda förhållanden. Samtidigt visar en undersökning som FI har gjort att konsumenter har brister vad gäller grundläggande finansiell förmåga att effektivt kunna ta privatekonomiska beslut. Enligt lagen om försäkringsdistribution och lagen om värdepappersmarknaden ska värdepappersinstitut, försäkringsföretag och försäkringsförmedlare visa tillbörlig omsorg om konsumenten och agera hederligt, professionellt och rättvist. Lagstiftningen ställer höga krav på hela produktprocessen, dvs. från att produkten utvecklas till att den distribueras och även efter försäljningstillfället.

Nedan följer ett urval av vad FI har uppmärksammat i samband med sina tillsynsinsatser under 2020 och vad som är bra för försäkringsdistributörer att tänka på under 2021:

Val av säljmetod och krav och behov. FI har uppmärksammat att företag skickar ut produkterbjudande som innehåller inbetalningskort där konsumenten tecknar försäkringen genom att genomföra betalningen. Innan ett avtal ingås med en konsument ska den som säljer försäkringen ta reda på konsumentens krav och behov avseende försäkringsprodukten, vilket många gånger är problematiskt vid val av sådan säljmetod.

Externa distributörer. FI har kartlagt att många försäkringsföretag använder externa distributörer, försäkringsförmedlare. En särskild risk som uppstår med externa distributörer är att produkten inte når den avsedda målgruppen. Vissa av de granskade företagen har använt sig av ett mycket stort antal externa försäkringsförmedlare, vilket FI kommer att följa upp genom att genomföra tillsynsaktiviteter med fokus på försäkringsföretagens ansvar över sina distributionskanaler.  

Råd om lämpliga produkter. FI har tidigare visat att konsumenter kan ha svårt att förstå vissa försäkringsprodukter. I sitt sanktionsbeslut mot värdepappersbolaget Exceed ifrågasatte FI om ”komplexa och svårgenomträngliga produkter” som är förenade med stora risker ens ska distribueras till en genomsnittlig konsument.

Efter försäljningstillfället. Företagen ska regelbundet se över produkten och dess tillhörande marknadsföring. Översynen syftar till att bl.a. bedöma om produkten fortfarande motsvarar målgruppens behov. Vid bedömningen, skriver FI, bör företagen väga in klagomål riktade mot produkten. Visar då översynen att produkten inte möter målgruppens behov ska företaget omedelbart vidta åtgärder.

Kontakta oss om du vill veta mer!

Integritetsmyndigheten har under det senaste året varit flitiga på att granska och utdöma sanktionsavgifter avseende aktörers kamerabevakning. I februari i år inleddes två nya granskningar mot företagens kamerabevakning på deras lager. Vilka regler gäller egentligen vid kamerabevakning?

GDPR och kamerabevakningslagen

De två lagar som reglerar kamerabevakning i Sverige är dels den mer övergripande dataskyddsförordningen GDPR som omfattar all kamerabevakning inom EU där identifierbara personer filmas, dels kamerabevakningslagen som är en kompletterande svensk nationell lagstiftning. 

GDPR gäller för all personuppgiftsbehandling, även personuppgiftshantering i bild, detta under förutsättning att personer kan identifieras. All kamerabevakning som sker inom EU och kan identifiera en person omfattas av GDPR, men endast viss kamerabevakning omfattas av den svenska kamerabevakningslagen. Syftet med kamerabevakningslagen är att se till så att kamerabevakning bara används när övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.

Kamerabevakningslagen kompletterar GDPR och gäller för kamerabevakning där kameran inte manövreras på plats och som innebär varaktig eller regelbundet upprepad bevakning av personer som kan identifieras. Det kan till exempel handla om bevakning med en kamera som under en längre tid är placerad på eller riktad mot en plats där människor normalt vistas. Ren privat bevakning, till exempel inne i någons bostad eller på tomten, omfattas inte av lagen. Om kameran däremot även fångar upp ett område som allmänheten har tillträde till, t.ex. en trottoar eller en skog där allemansrätten gäller så gäller lagen. Lagen gäller dock inte inom yttrandefrihetens område, såsom filmning av sportevenemang eller till ett nyhetsinslag.

Varken kamerabevakningslagen eller GDPR gäller för bevakningen om de som filmas inte kan identifieras, till exempel om kameran filmar på långt avstånd. Detsamma gäller om man sätter upp kameraattrapper.

Ändamål, lagring, information och tillgång

Tidigare krävdes som huvudregel tillstånd vid all bevakning av allmänt tillgängliga platser och utrymmen, men detta krav har i princip ersatts av att den som utför bevakningen själv ansvarar för att följa reglerna. Varje kamerabevakning behöver ha ett specifikt och berättigat ändamål. Den som ansvarar behöver säkerställa att bevakningen blir så begränsad som möjligt både vad gäller platsen som bevakas och tiden som bevakningen pågår. Filmerna behöver också lagras kortast möjliga tid och omfattas av hög säkerhet. Till exempel behöver man begränsa vilka som har tillgång till filmerna. Det är viktigt att vara medveten om att det är olagligt att sätta upp dolda kameror.

Vid kamerabevakning måste man också lämna information till allmänhet och besökare av platsen som bevakas. Eftersom dataskyddsförordningen gäller handlar det om en ganska omfattande informationsmängd. Oftast löser man detta genom att kombinera en varningsskylt med en fullständig information som till exempel finns tillgänglig receptionen och på företagets webbplats.

Enligt GDPR har den som bevakas rätt att få veta om att hen har blivit bevakad samt att få tillgång till filmer där hen syns. Exempelvis har en anställd eller kund som blir filmad av en butiks bevakningskamera rätt att begära ut bevakningsbilderna på sig själv. För att kunna hjälpa de som ni filmat på bästa möjliga sätt är det en god idé att ni har en tydlig policy för hur ni ska hantera begäran om registerutdrag och tekniska möjligheter att kunna tillgodose denna rätt. Om flera individer syns på filmen behöver alla förutom den aktuella registrerade avidentifieras innan filmen kan lämnas ut. Detta är ett exempel på en teknisk möjlighet som är bra att säkerställa.

Välkommen att kontakta oss om ni har frågor om er kamerabevakning!

Anna Lööv och Lina Sandmark

Förra veckan släppte Svensk Försäkring sin rapport Omvärldstrender 2022. Rapporten tar upp viktiga och aktuella frågor för försäkringsbranschen. I år låg fokus på följande frågor:

– Hur påverkas försäkrings- och tjänstepensionsföretagen av den ekonomiska utvecklingen?
– Vad betyder Open Finance för försäkring?
– Hur når vi jämställda pensioner? 
– Kraven på information till försäkringsföretagens kunder – konsumentskydd eller mest ”betungande” läsning? 

I rapporten konstaterar Svensk Försäkring bl.a. att den ekonomiska återhämtningen efter utbrottet av covid-19 varit stark, men att den ökade inflationen kan leda till högre skadekostnader för framförallt skadeförsäkringar. Stigande inflation kan också leda till högre räntor, vilket i sin tur kan få negativ påverkan på aktiemarknaden. 

Ett område vi på Kompass Advokat tycker är särskilt spännande som lyfts fram i rapporten är Open Finance. Inte minst eftersom det är ett område där försäkringsrätt och dataskydd möts väldigt tydligt. EU-kommissionen lanserade hösten 2020 en digital finansstrategi där det föreslås att det etableras ett legalt ramverk för öppna finansiella tjänster. Som diskussionen nu förs på europeisk nivå är utgångspunkten att ett sådant regelverk kan bygga på det regelverk som gäller på betaltjänstmarknaden, där det finns en särskild reglering inom EU i form av betaltjänstdirektivet.

Svensk Försäkring konstaterar att digitaliseringen av hela finanssektorn gör det möjligt för försäkringsbranschen att bli ännu mer datadriven och ta fram innovativa försäkringslösningar. I rapporten konstateras att diskussionen om tillgång och delning av data är av mycket stort intresse från ett försäkringsperspektiv, både vad gäller historiska data och tillgång till data i realtid.  Samtidigt pekar rapporten på att det kvarstår flera oklarheter kring regelverket och Svensk Försäkring påtalar vikten av försäkringsspecifika utgångspunkter för den informationsdelning som blir aktuell inom begreppen Open Finance och Open Insurance. Svensk Försäkring påpekar även att kommande regelverk måste ta hänsyn till att:

– försäkringssektorn är bred och mångfacetterad,
– förutsättningarna för informationsdelning vid betalningar respektive försäkring är olika,
– regler behöver utformas så att inte konkurrensen snedvrids,
– frivilliga överenskommelser för datadelning har fördelar, samt att
– kundens samtycke är centralt för tillgång till kundinformation.

När det gäller kraven på information till försäkringsföretagens information till kunder pekar rapporten på att informationskraven för sparlikprodukter har fördubblats i antal under de senaste tio åren. Det senaste tillskottet av information avser hållbarhetsrelaterad information. Konsumenterna får med andra ord mer och mer information, samtidigt som fokus inte alltid legat på att göra informationen begriplig och tillgänglig för konsumenter. Svensk Försäkring frågar sig här om digitaliseringen kan vara en nyckel till bättre och tydligare information till konsumenter. 

Det finns mycket mer intressant att ta del av i rapporten! Ni hittar den på Svensk Försäkrings hemsida här: https://www.svenskforsakring.se/aktuellt/nyheter/2021/ny-rapport-omvarldstrender-2022/

Arbetet med översynen av Solvens II-direktivet kan sägas ha satt igång på allvar när kommissionen i februari 2019 skickade en begäran till EIOPA om synpunkter inför översynen. Under processens gång har också medlemsstaterna och andra intressenter fått tillfälle att lämna synpunkter. Översynen har försenats på grund av pandemin, men nu har kommissionen till sist presenterat sitt förslag till ändringar av direktivet.

I en artikel i Sak & Liv publicerad den 5 oktober 2021 skriver Artur Ogelid, Senior Associate på Kompass Advokat, mer om Solvens II-översynen.

Kompass Advokat har fått förstärkning inom försäkring, pensioner och finansiell reglering!

Först ut presenterar vi Johannes Spansk. Johannes har bland annat erfarenhet från Finansinspektionen där han har arbetat med alla typer av tillstånds- och tillsynsfrågor för försäkringsföretag. Johannes deltog också i arbetet med implementeringen av IORP II-regelverket och har varit ansvarig för flera tillståndsprocesser (omvandling till tjänstepensionsföretag).

Johannes arbetar framförallt inom försäkringsrätt och han har även erfarenhet från domstol och arbete som bolagsjurist på ett värdepappersbolag.

Kompass har också fått förstärkning av Artur Ogelid. Artur har flerårig erfarenhet från domstolsväsendet och blev hovrättsassessor i Svea hovrätt år 2018. Han har därefter arbetat på Finansmarknadsavdelningen på Finansdepartementet med lagstiftning inom det försäkringsrättsliga området.  Han har bland annat varit med i lagstiftningsprojekten för genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet (IORP II) och värdepappersbolagsdirektivet.

Artur arbetar framförallt med att biträda företag med försäkringsrättsliga frågor. Han har även erfarenhet av avtalsrätt och tvister.

Finansinspektionen (FI) publicerade den 24 februari 2021 sin konsumentskyddsrapport för 2021. Rapporten lyfter två konsumentrisker på finansmarknaden som myndigheten kommer att prioritera under 2021: osund kreditgivning och brister i omsorgsplikten på investerings- och försäkringsmarknaderna. I denna text kommer vi att fokusera på omsorgsplikten på investerings- och försäkringsmarknaderna.

Omsorgsplikten ska alltid stå i centrum i företagens verksamhet, och i samband med pandemin har den givits en ”särskild aktualitet”. Konsumenter behöver se över vilka spar-, låne- och försäkringsprodukter som de behöver under dessa särskilda förhållanden. Samtidigt visar en undersökning som FI har gjort att konsumenter har brister vad gäller grundläggande finansiell förmåga att effektivt kunna ta privatekonomiska beslut. Enligt lagen om försäkringsdistribution och lagen om värdepappersmarknaden ska värdepappersinstitut, försäkringsföretag och försäkringsförmedlare visa tillbörlig omsorg om konsumenten och agera hederligt, professionellt och rättvist. Lagstiftningen ställer höga krav på hela produktprocessen, dvs. från att produkten utvecklas till att den distribueras och även efter försäljningstillfället.

Nedan följer ett urval av vad FI har uppmärksammat i samband med sina tillsynsinsatser under 2020 och vad som är bra för försäkringsdistributörer att tänka på under 2021:

Val av säljmetod och krav och behov. FI har uppmärksammat att företag skickar ut produkterbjudande som innehåller inbetalningskort där konsumenten tecknar försäkringen genom att genomföra betalningen. Innan ett avtal ingås med en konsument ska den som säljer försäkringen ta reda på konsumentens krav och behov avseende försäkringsprodukten, vilket många gånger är problematiskt vid val av sådan säljmetod.

Externa distributörer. FI har kartlagt att många försäkringsföretag använder externa distributörer, försäkringsförmedlare. En särskild risk som uppstår med externa distributörer är att produkten inte når den avsedda målgruppen. Vissa av de granskade företagen har använt sig av ett mycket stort antal externa försäkringsförmedlare, vilket FI kommer att följa upp genom att genomföra tillsynsaktiviteter med fokus på försäkringsföretagens ansvar över sina distributionskanaler.  

Råd om lämpliga produkter. FI har tidigare visat att konsumenter kan ha svårt att förstå vissa försäkringsprodukter. I sitt sanktionsbeslut mot värdepappersbolaget Exceed ifrågasatte FI om ”komplexa och svårgenomträngliga produkter” som är förenade med stora risker ens ska distribueras till en genomsnittlig konsument.

Efter försäljningstillfället. Företagen ska regelbundet se över produkten och dess tillhörande marknadsföring. Översynen syftar till att bl.a. bedöma om produkten fortfarande motsvarar målgruppens behov. Vid bedömningen, skriver FI, bör företagen väga in klagomål riktade mot produkten. Visar då översynen att produkten inte möter målgruppens behov ska företaget omedelbart vidta åtgärder.

Kontakta oss om du vill veta mer!

Integritetsmyndigheten har under det senaste året varit flitiga på att granska och utdöma sanktionsavgifter avseende aktörers kamerabevakning. I februari i år inleddes två nya granskningar mot företagens kamerabevakning på deras lager. Vilka regler gäller egentligen vid kamerabevakning?

GDPR och kamerabevakningslagen

De två lagar som reglerar kamerabevakning i Sverige är dels den mer övergripande dataskyddsförordningen GDPR som omfattar all kamerabevakning inom EU där identifierbara personer filmas, dels kamerabevakningslagen som är en kompletterande svensk nationell lagstiftning. 

GDPR gäller för all personuppgiftsbehandling, även personuppgiftshantering i bild, detta under förutsättning att personer kan identifieras. All kamerabevakning som sker inom EU och kan identifiera en person omfattas av GDPR, men endast viss kamerabevakning omfattas av den svenska kamerabevakningslagen. Syftet med kamerabevakningslagen är att se till så att kamerabevakning bara används när övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.

Kamerabevakningslagen kompletterar GDPR och gäller för kamerabevakning där kameran inte manövreras på plats och som innebär varaktig eller regelbundet upprepad bevakning av personer som kan identifieras. Det kan till exempel handla om bevakning med en kamera som under en längre tid är placerad på eller riktad mot en plats där människor normalt vistas. Ren privat bevakning, till exempel inne i någons bostad eller på tomten, omfattas inte av lagen. Om kameran däremot även fångar upp ett område som allmänheten har tillträde till, t.ex. en trottoar eller en skog där allemansrätten gäller så gäller lagen. Lagen gäller dock inte inom yttrandefrihetens område, såsom filmning av sportevenemang eller till ett nyhetsinslag.

Varken kamerabevakningslagen eller GDPR gäller för bevakningen om de som filmas inte kan identifieras, till exempel om kameran filmar på långt avstånd. Detsamma gäller om man sätter upp kameraattrapper.

Ändamål, lagring, information och tillgång

Tidigare krävdes som huvudregel tillstånd vid all bevakning av allmänt tillgängliga platser och utrymmen, men detta krav har i princip ersatts av att den som utför bevakningen själv ansvarar för att följa reglerna. Varje kamerabevakning behöver ha ett specifikt och berättigat ändamål. Den som ansvarar behöver säkerställa att bevakningen blir så begränsad som möjligt både vad gäller platsen som bevakas och tiden som bevakningen pågår. Filmerna behöver också lagras kortast möjliga tid och omfattas av hög säkerhet. Till exempel behöver man begränsa vilka som har tillgång till filmerna. Det är viktigt att vara medveten om att det är olagligt att sätta upp dolda kameror.

Vid kamerabevakning måste man också lämna information till allmänhet och besökare av platsen som bevakas. Eftersom dataskyddsförordningen gäller handlar det om en ganska omfattande informationsmängd. Oftast löser man detta genom att kombinera en varningsskylt med en fullständig information som till exempel finns tillgänglig receptionen och på företagets webbplats.

Enligt GDPR har den som bevakas rätt att få veta om att hen har blivit bevakad samt att få tillgång till filmer där hen syns. Exempelvis har en anställd eller kund som blir filmad av en butiks bevakningskamera rätt att begära ut bevakningsbilderna på sig själv. För att kunna hjälpa de som ni filmat på bästa möjliga sätt är det en god idé att ni har en tydlig policy för hur ni ska hantera begäran om registerutdrag och tekniska möjligheter att kunna tillgodose denna rätt. Om flera individer syns på filmen behöver alla förutom den aktuella registrerade avidentifieras innan filmen kan lämnas ut. Detta är ett exempel på en teknisk möjlighet som är bra att säkerställa.

Välkommen att kontakta oss om ni har frågor om er kamerabevakning!

Anna Lööv och Lina Sandmark